Speciell och generell
Efter åtta år är Linus Weissbach tillbaka i det Frölunda han lämnade för Nordamerika sensommaren 2016 och han tar med sig åtskilligt, men vi återkommer till det.
För själv värdesätter han en annan aspekt av hemvändandet – det faktum att han är en av få Frölundaspelare som gått hela vägen, från barn- och ungdomsverksamheten, genom akademin till A-laget, låt vara med en lång utflykt (Jonas och Joacim Esbjörs, Fredrik Pettersson, Johan Sundström och Lucas Raymond är de andra).
- Jag har ju spelat i Frölunda sen jag var barn och tycker det är stort att vara tillbaka. Jag har funderat en del på det där och jag vill visa yngre spelare att det går att ta sig hela vägen. Varje sensommar sedan jag lämnade har jag varit nere och kört med något av ungdomslagen och det fortsätter jag gärna med. Ungdom kan använda mig om de vill, säger Linus Weissbach som 18 år gammal lämnade tryggheten i Göteborg för en mer osäker tillvaro i den amerikanska juniorhockeyn (Tri-City Storm).
NHL var målet, han kom aldrig dit, men det blev nästan 200 AHL-matcher och en utbildning i marknadsföring och kommunikation vid University of Wisconsin.
- Jag fick en mix av hockey och utbildning och efterhand blev skolan mer och mer viktig. Att jag har en examen tror jag att jag har nytta av i framtiden, säger den 26-årige forwarden som faktiskt hade så bra studieresultat att han tilldelades den mycket prestigefyllda utmärkelsen Big ten medal of honour för utmärkta insatser såväl studiemässigt som idrottsligt (Big ten medal of honour har delats ut varje år sedan 1915).
Som draftad av Buffalo Sabres blev det efter universitetsåren tre säsonger i AHL och Rochester Americans, men som tidigare skrivet inga matcher i NHL.
- Tråkigt, men tajmingen fanns aldrig där, konstaterar Linus Weissbach som förutom den där examen i bakfickan har kommit hem som en annorlunda hockeyspelare. Han vill inte identifiera sig som en renodlad poängspelare, trots att han producerade regelbundet och rikligt i Rochester:
- Jag gillar att bidra offensivt, men har spelat i alla roller där över. Jag är definitivt en snabbare och mer attackerande spelare än när jag lämnade.
Som en av få som gått hela vägen i Frölunda och med ett spännande äventyr i USA har Linus Weissbach en hel del i bagaget, fler än de flesta faktiskt, men i familjen är det ingen som bländas.
Brorsan Oskar Weissbach spelar i Pixbo IBK, är landslagsman i innebandy och högaktuell inför VM i Malmö i vinter.
Mamma Marie Weissbach spelade basket på elitnivå i BK Göteborg och beskrivs som en snabb, ettrig och rivig guard med bra skott.
Pappa Patric Nilsson har spelat fotboll i Häcken (bland annat ett hattrick i ett derby mot Gais), Örebro, Vasalund, Danmark, Mexiko och Portugal.
Farfar Erling Nilsson var legendarisk sportchef i FC Rosengård i många år.
Farbror Fredrik Nilsson var en duktig tennisspelare på internationell nivå, framförallt i dubbel.
Faster Pernilla Putnik vann så sent som i somras veteran-SM-guld i tennis i Båstad.
Kusinerna Mimmi, Ellen och Vilma tävlingsdansar på internationell nivå (EM och VM).
- Det har alltid varit mycket idrott i familjen, men eftersom jag lämnade Sverige så tidigt har de inte haft så stora möjligheter att följa mig på nära håll, det får de nu, säger Linus Weissbach som om stjärnorna stått annorlunda kunde hamnat i en helt annan idrott:
- Jag var bättre i fotboll som ung, dubblerade rätt länge och spelade i Västra Frölunda till jag var 16 år. Jag valde nog hockey för att pappa spelat fotboll på elitnivå, jag ville göra min egen grej. Och pappa hade inget favoritlag i fotboll så vi gick på hockey istället (Frölunda) och det drog en del.
På fredagskvällen spelar herrlaget sin första försäsongsmatch mot Rögle i Kungsbacka ishall, nedsläpp 18.00.
Damlaget spelar sin andra försäsongsmatch på lördagen, mot HV71 i Ulricehamn, 15.00.
