Krönika: Henrik minns tårarna

Jag minns väldigt väl hur det såg ut efter Henrik Tömmernes senaste avsked till Scandinavium-publiken 2017. Frölunda var regerande mästare, slog ut Skellefteå i kvartsfinalen. Hade 3–3 i matcher mot Brynäs inför den avgörande semifinalen i Scandinavium. Men Brynäs vann med 3–1, Frölundas säsong var slut.

I omklädningsrummet var deppigheten monumental. Allra sorgsnast var två spelare som satt bredvid varandra och grät. Tårarna började rulla redan ute på isen när Nicklas Lasu och Henrik Tömmernes sa hej och tack till supportrarna för den snöpligt avslutade säsongen. De fortsatte skvala en bra stund efteråt.

Där och då betydde det inget att de säsongen före hade stått bredvid varandra och firat guldet på Götaplatsen. För efter förlusten mot Brynäs skulle Lasu försvinna till finska Kärpät och Tömmernes till schweiziska Genève-Servette.

Inför den här säsongen frågade jag den återigen hemvändande backen hur tufft det var att komma över det bittra avskedet.

”Det är klart att det var tufft. När du nämner det poppar det upp igen. Det var många känslor, jag hade varit här en lång tid och skulle lämna laget. Även om jag kanske visste att jag kunde komma tillbaka nån gång var det inte säkert att så många lagkompisar från den tiden skulle finnas kvar. Det var tufft, men inget jag har funderat på så mycket över egentligen. Jag har mer tänkt på alla fina minnen härifrån, som SM-guldet”, svarade Henrik.

"Roger Rönnberg har aldrig tvivlat"

När han förra gången kom tillbaka efter två år i AHL blev det dundersuccé, Henrik Tömmernes var en av de dominerande spelarna i 2016 års guldlag. Säsongen efter var han ännu bättre, blev utnämnd till ligans bäste back efter att överlägset ha vunnit backarnas poängliga.

Sex framgångsrika Schweiz-år senare fick Frölundas sportchef Fredrik Sjöström hans namnteckning på ett kontrakt. De förväntningar Tömmernes tog med sig ut på isen i september var skyhöga. När det gick lite tungt i de första matcherna såddes tvivel bland supportrar. Så märkvärdig var han kanske inte ändå.

Men Henrik har varvat upp ordentligt. Roger Rönnberg har aldrig tvivlat, har fortsatt ge honom mest istid i laget. På de 13 första matcherna har han snittat på 22.42 minuter, 14 sekunder mer än under den dominanta säsongen 2016/2017. Han har bara fyra spelare framför sig i istidsligan. Och poängen har ramlat in. Målet mot Färjestad var hans andra, till det har han sju assist vilket ger en andraplats i backarnas poängliga bakom Rögles Michael Kapla.

Jag är ändå inte säker på att alla har förstått hur nyttig Henrik Tömmernes redan är för Frölunda, han har liksom smugit upp mot toppen i de olika ligorna. Han är förresten också trea på listan över Frölunda-spelare som skjuter mest och har bara Christian Folin och Linus Högberg framför sig när det handlar om att täcka skott. Och han har tillsammans med nu skadade Pontus Johansson bäst plus/minus i laget med plus tre.

Kort sagt: Henrik Tömmernes är Frölundas dominerande back. Även om det finns mycket mer att plocka ut. 

Flyttade till Göteborg

Som alla andra i laget har han glatts över segerraden hemma i Scandinavium och lidit över den allt längre raden utan segrar på bortais. Att första segern kom mot största rivalen i en fullsatt Löfbergs arena har fortfarande sin poäng för 33-åringen som har Färjestad som moderklubb.

Men medan Gustav Rydahl buades ut omsorgsfullt så fort han var på isen är det inte längre någon som tänker på Henrik Tömmernes som Färjestads-produkt. Hans kvittering till 1–1 möttes inte av några extra burop. Det är nu 15 år sedan som han gjorde det ovanliga valet att lämna Karlstad efter tvåan på Färjestads hockeygymnasium och flytta till Göteborg och Frölunda inför det tredje året.

Pappa Björn var en stor profil i Karlstad efter nio SM-guld och två VM-guld som spelare i bandyklubben Boltic. Henrik spelade mycket bandy när han var ung, har det till en del att tacka sin fina skridskoåkning för.

Att talangfulle Henrik flyttade till Frölunda 2008 var en stor prestigeförlust för Färjestad. Det banade väg för samma beslut två år senare för Oliver Bohm (också med i guldlaget 2016) och ytterligare ett år senare gjorde Gustav Rydahl samma val.

Men nu är Henrik en värmlänning med ett oerhört stort Frölunda-hjärta som sliter varje dag för att den här säsongen inte ska sluta i tårar. 

20 år med Grunden

Samtidigt som Frölunda åkte till Karlstad för att möta Färjestad hamnade klubben i centrum på en helt annan arena. För inne på Nordstan i Göteborg firade Grunden Bois, klubben där alla får vara med oavsett förutsättningar, 20-årsjubileum som egen förening. Många boisare har sina givna platser i Scandinavium när Frölunda spelar – och många Frölunda-spelare gillar Grunden Bois. 

Första kändisgästen på scenen var självaste Joel Lundqvist, Frölundas förre lagkapten, som efter att slutat spela hockey nu kan göra helt andra saker när de gamla lagkompisarna har match. Joel överlämnade på scenen en Frölunda-tröja med sitt namn och nummer 20 till Grunden Bois klubbchef Thor Guttormsen. Under åskådarnas jubel fick Joel Färjestads-supportern Thor att dra på sig tröjan.

Lika stort jubel blev det när nuvarande lagkaptenen Max Friberg plötsligt syntes på den stora skärmen och lämnade en hälsning från laget som några timmar senare besegrade Färjestad. Det jublades även när legendaren Anders Broström, Christian Folin, Roger Rönnberg och Calle Klingberg gratulerade sin andra favoritklubb till de 20 åren.

Lita på att många av de jubilerande boisarna kommer att höras lite extra på torsdag när Frölunda tar emot Oskarshamn i Scandinavium.

Växjö borta

Imorgon, tisdag, väntar regerande mästarna Växjö för andra gången den här säsongen. Matchen startar 19.00 och sänds på TV4 Play.