Krönika: Roger sitter säkert

När Frölunda förlorar några matcher i rad får jag ofta frågan:

”Har han gjort sitt nu?”

Han, det är Roger. Rönnberg. Rekordtränaren. Mannen som snart passerar Kenta Johansson och tar andraplatsen bakom Roger Melin med flest antal matcher som huvudtränare. Mannen som är tvåa bakom samme Melin på listan över huvudtränare som har vunnit flest matcher. Jag brukar svara att jag tror inte det, för det är inte riktigt så jag tror att det fungerar i dagens Frölunda.

Kenta Johansson, Roger Rönnbergs företrädare, hade gärna stannat i Frölunda när hans treårskontrakt gick ut 2013. Men klubben byggde om på alla plan, framtiden inkluderade inte Kenta. Men han var ändå rätt nöjd med att ha fullföljt sitt kontrakt. Det fick inte företrädarna Ulf Dahlén, Roger Melin, Per Bäckman och Stephan ”Lillis” Lundh göra. 

Med Roger Rönnberg är det annorlunda. Efter att under de sex första åren ha tagit två SM-guld och tre CHL-titlar och kommit tvåa och trea i tre säsonger vardera i serien har det inte varit lika vasst under de fyra senaste. Det blev visserligen en CHL-titel 2020, men bara en sjundeplats i serien inför det inställda slutspelet. Därefter har Frölunda blivit åtta, fyra och sexa i serien och som bäst gått till semi mot Luleå och Växjö. Men Roger sitter säkert. 

Ordförande Mats Grauers kan vara ytterst besviken när han sitter och lyssnar på sin tränare på presskonferensen efter en kass match som har gett en förlust i Scandinavium och en utökad taskig trend. Men han står alltid bakom sin tränare. Precis som han gör när han med ett stort leende sitter och tittar åt Rogers håll och gottar sig åt en knapp vinst mot Färjestad inför ett fullsatt Scandinavium. 

Det sitter ihop

Efter att ha följt Frölunda sedan 1970-talet, ibland nära ibland lite längre ifrån, har jag aldrig upplevt en sådan enhet inom organisationen som Frölunda har haft sedan att den första daten mellan Rönnberg och Grauers fick till följd att Frölunda byggdes om fullständigt.

Ordförande Grauers, klubbdirektör Christian Lechtaler, sportchef Fredrik Sjöström, huvudtränare Roger Rönnberg, tidigare akademichefen Micke Ström och ytterligare nyckelpersoner verkar sitta ihop på ett sätt som man tycker att även laget på isen borde ha gjort oftare under de senaste säsongerna.

Och jag tror inte att det beror på att ingen vågar säga något till den som formellt finns högre upp i hierarkin. Tvärtom. Jag upplever en öppenhet inom Frölunda. Inte minst bland tränarna. Det bygger jag bland annat på när jag förra säsongen satt med på ett tränarmöte vid samma period där vi är nu, under landslagsuppehållet med 18 matcher spelade. Där upplevde jag verkligen att det var högt i tak. Roger Rönnberg tar tveklöst de avgörande besluten – och det är inte säkert att de gillas av alla – men gänget hade inga synbara problem med att kritisera chefen som tog till sig vad som sades. 

Då och då har jag hört att Roger gärna omger sig med ledare som håller med, att det är därför som det är två andra Luleå-produkter som är hans assisterande tränare, Kristofer Näslund och Anders Burström. Men det där tror jag inte på.

Ett mått på Rogers trygghet som högste ansvarig ledare tycker jag att han gav prov på i Frölundapodden nyligen. Där beskrev han hur han blev utskälld av en rasande Max Friberg som efter ett långt letande i sitt ordförråd kallade sin tränare för ”majonnästomte” när Roger stod och tuggade i sig smörgåstårta. Roger insåg att det var välförtjänt i det läget (gå gärna in och lyssna, det finns mycket intressant i avsnittet). Att han dessutom bjuder på sig själv och berättar om det tycker jag är både roligt och bra. 

Hänger aldrig ut en spelare

Väldigt tydlig är tränaren när det handlar om ansvarsfrågan, vilket han också talar om i podden. Han hänger aldrig ut en spelare. Även om alla har sett att skottet gick rakt igenom målvakten eller att en utespelares felpass ledde till ett avgörande baklängesmål säger Roger alltid att ansvaret är hans. Däremot när Frölunda vinner hyllar han spelarna. Vad han däremot säger i omklädningsrummet vet bara laget (gruppen). Det som sägs i omklädningsrummet stannar i omklädningsrummet.

Under alla år som sportjournalist på GT mötte jag nog aldrig någon annan tränare som diskuterar ledarskap på det sätt som Roger Rönnberg. Om det finns en koppling till att han är den ende av de tidigare nämnda Frölunda-tränarna som aldrig har spelat på elitnivå låter jag vara osagt, men Roger har ända sedan 20-årsåldern varit inriktad på att bli och vara tränare. Han insåg tidigt att hans chanser att ta sig fram inom spelet han älskade var med pipan i munnen på isen och bakom spelarna på bänken. Kanske är det därför han älskar ordet tydlighet.

För utan egna meriter (nåja, han står trots allt bokförd för två matcher med Bergnäset i division två), med ett helt lag som är på en helt annan nivå än han själv lyckades komma till, fick han tidigt börja jobba med att bygga sitt ledarskap – som innefattar flera andra ledare i det som numera kallas för gruppen.

Joel Lundqvist hade redan varit lagkapten i fyra år när Roger Rönnberg kom till Frölunda. Roger var chef, men han hyllade alltid Joel som lagets viktigaste ledare. Och där finns en detalj som är intressant att följa. Sedan Joel, och även målvaktstränaren Kristoffer Martin (som blev akademichef i år) försvunnit, är det bara Roger själv som har varit med i omklädningsrummet hela vägen sedan 2013. Nicklas Lasu har fler säsonger under bältet, men huvudtränaren har sina elva säsonger i rad. Han är en kulturbärare i dagens Frölunda.

Jag gillar att man i en så resultatfokuserad bransch vågar jobba med kontinuitet som Frölunda gör och har gjort. Manchester Uniteds förre supermanager Alex Ferguson, som tog 38 titlar på 27 säsonger i klubben, brukade säga ungefär så här: ”Antingen går man direkt för att ta guld, eller också bygger man en organisation som kan ta guld”. Roger Rönnberg har inte ens varit hälften så länge i Frölunda, men tänket i föreningen förefaller vara detsamma som i dåtidens United.

Ungefär som i Häcken, som tagit lång tid på sig att bli en maktfaktor inom svensk fotboll. Jämfört med Blåvitt som utifrån en topposition fortfarande famlar för att hitta en väg tillbaka till toppen.

Han är synlig

Roger Rönnberg har flera sidor som har skapat den position han har i klubben. En är hans sätt att alltid prata om hur viktigt det är för Frölunda och Göteborg. Han har en synlig, hörbar passion för laget, klubben och staden som jag aldrig har mött hos någon annan tränare på hög nivå i Göteborg. Det är väl bara Bert Robertsson som kunde konkurrera när han pratade om gruvan och Skellefteå. Och inför säsongstarten stannar Rönnberg till vid Götaplatsen och funderar på hur de tänker bygga för firandet när säsongen tagit slut med ett nytt guld. Han har blivit göteborgare. 

När vi för några år sedan tog en promenad runt Amundön för en annorlunda GT-intervju gick han och njöt av sin nya hemtrakt. Det var grått och ganska kallt, men Roger slog ut armarna och uppmanade mig att se hur vackert allt var. Och han har dessutom en sommarstuga uppe i Bohuslän. 

Hur länge kan Roger Rönnberg då träna Frölunda? Det vet förmodligen ingen utanför klubben, kanske inte ens i den. Den avgörande faktorn är naturligtvis resultaten. Om det blir en ny sjunde- eller åttondeplats och förlust i play in eller om Frölunda blir överkört i kvartsfinalen tror jag att frågan kan diskuteras. Blir det minst en ny semifinal tror jag att det är lugnt även inför det sista året på det nuvarande kontraktet. Men vad som händer om det skulle gå fullständigt åt skogen under säsongen vågar jag inte spekulera om. Om pressen från supportrar och sponsorer kommer vet man inte vad som händer.

Men jag tror inte Roger Rönnberg kommer att få sparken som tränare i Frölunda. När/om han ska sluta kommer han själv att vara minst sagt delaktig i det beslutet.

Frölunda gick in i landslagsuppehållet med en 2–1-seger (övertid) mot Färjestad. Kan laget ta några segrar och klättra uppåt i tabellen kommer ingen att prata om hur länge Roger Rönnberg ska träna Frölunda.

På torsdagen möter Frölunda HC Malmö i SHL. Nedsläpp 19.00. Biljetter till matchen köper du genom att klicka här.