Krönika: Misstag får vi leva med

Om Frölunda hade hållit undan och vunnit mot Växjö hade målvakten Emil Larmis misstag stuckit ut i eftersnacket. För fjolårets guldmålvakt imponerade inte när den till synes överraskade Frölunda-backen Tom Nilsson sköt 2–0. Men när slutsignalen gick efter Växjös 3–2 i förlängningen var den missen redan historia. För det mesta som hänt tidigare under matchens 60+2 spelade minuter överskuggades av avslutningen. 

Att Emil Larmi hade en alltför lång bit kvar till båset när Växjös extra utespelare hoppade in såg nästan alla i Scandinavium – men inte domarna. Därav orkanen av buanden när Joachim Blichfeld avgjorde till 3–2. De flesta situationer som diskuteras under och efter matcher går blixtsnabbt. Det behövs ett gäng repriser från olika vinklar för att man ska vara helt säker, typ Joel Perssons armbåge mot Max Friberg i andra perioden.

Men att Växjö hade en man för mycket på isen alldeles före avgörandet gick att se med blotta ögat. Det är svårt att förstå att ingen av de fyra i domarteamet, oavsett vem som hade det formella ansvaret för just den situationen, inte såg det.

Där och då kokade hemmafolket – spelare, ledare, publik – ner hela matchen till den situationen. Någon analys av de egna misstagen fanns inte, allt handlade om läget då en möjlig extrapoäng försvann. 

Och så fungerar det ju alltid. Man kan göra en kass match, men gör man det avgörande målet är det vad som betyder något. En bra match utan poäng är inte värd något. En stund senare – framförallt efter en natts sömn och mer ingående analys – brukar man se andra delar, både positiva och negativa, att ta med sig till nästa match.

"Jag kan förstå Roger Rönnbergs ilska"

Efter slutsignalen i matchen mot Växjö fanns det bara plats i huvudet för den cirka 20 sekunder korta sekvensen från Larmis åkning över isen fram till och med Blichfelds avgörande.

Jag kan förstå Roger Rönnbergs ilska efteråt. Jag kan förstå att det kokade så mycket att han inte klarade av att stå med hörlurarna på huvudet och blicken riktad in i kameran och prata om matchen i tv. Den här gången handlade det inte om tyckande och tolkningar. Det var uppenbart att Frölunda hade blivit missgynnade.

Och det var precis det som även Mikael Nord och hans kolleger såg. Efteråt. Han hade inte behövt komma ut tillsammans med domarbasen Tomas Thorsbrink, prata med GP och erkänna misstaget. Men han gjorde det. Och ska ha cred för det. 

Jag stod under min tid som sportjournalist otaliga gånger utanför domarnas rum efter slutsignalen, både i fotboll och hockey, efter diskutabla, avgörande misstag. Inte för att hänga domaren i fråga utan för att få en förklaring att presentera för våra läsare.

Ibland kunde jag stå i en över en timma och vänta på en domare som, om han kom ut till slut, bara gick förbi och stirrade in i väggen. Ibland kom det ett snabbt besked om att domarna inte tänkte säga något. Ibland var anledningen att de inte fick, ibland något annat.

Men vid några få tillfällen kom domaren ut och gav sin version. Ibland för att förklara hur han och hans kolleger hade tänkt – ibland för att rätt upp och ner berätta att de hade gjort fel. Ofta ledde detta till att snacket dog ut. Att bekänna misstag kan ta udden av de flesta hätska diskussioner. För där känner vi alla igen oss, misstag har vi alla gjort. Och kommer att fortsätta göra. Även om vi inte alltid erkänner det.

"En del domare är bra, andra sämre"

Hockeyn har gjort mycket genom åren för att eliminera misstag och felaktiga domslut. Situationsrummet är väl det mest tydliga exemplet utöver alla kurser och utbildningar som domarna går på. Men inte ens alla kameror på olika höjd och i olika vinklar kan alltid ge en hundraprocentigt säker bild, trots att en fullsatt arena och massor av människor vid tv-apparaterna bombsäkert vet hur det ligger till. Sekvenserna behöver tolkas av människor, kamerorna lämnar bara underlag.

Jag har stor respekt för de som i dag drar på sig en domartröja, oavsett sport. Inom ungdomsidrotten får de ofta ta mycket skit från spelare, ledare och inte minst föräldrar. 

Inom elitidrotten kan de utsättas för vansinniga supportrars ilska. 

En del domare är bra, andra sämre. Precis som bland spelare och tränare – eller inom vilket annat yrke som helst. Jag har inga problem med att tränare och spelare visar att de inte är överens med domarna under matcherna – så länge de klarar ut motsättningarna och går vidare. Däremot har jag ingen respekt för spelare som i en situation försöker filma sig till en fördel för att strax därefter skälla på domaren. I min värld är fusk inte en väg som ska löna sig.

När Frölunda förlorade mot Timrå i lördags var det inget snack om domarna efteråt. Förhoppningsvis blir det inte så heller efter nästa match mot Linköping – den första i en rad på fem borta.

Domarteamet kommer att göra det mesta rätt, men det kan även bli ett och annat misstag. Precis som att Malte Strömwall kanske missar ett friläge eller att Lasse Johansson står och tittar in i målet efter pucken han borde ha tagit.

Linköping ikväll

Ikväll, tisdag, möter Frölunda Linköping på bortaplan i SHL. Matchen börjar 19.00 och du kan se matchen på TV4 Play. Klicka här för att komma till matchens erbjudande om streaming.