Kalla honom Calle
Men när han nu, vid 32 års ålder, har återvänt finns alla förutsättningar för att han ska bli en av Frölunda-supportrarnas största favoriter.
Det är bara att kolla på den galna glädjen när det blir mål. Sånt måste man ju bara älska.
Här hittar du biljetter till lördagens match mot Rögle. Klicka på länken.
Frölundas bortaspel hackar. 1–4 mot Växjö blev den tredje förlusten (dock en poäng mot Malmö) på lika många försök. Hemma i Scandinavium har det gått betydligt bättre så här långt. Inför lördagens Rögle-match har Frölunda vunnit alla tre (straffavgörande mot Linköping).
En som har trivts ordentligt i Göteborgs eget hockeytempel är Calle Klingberg. Det gick snabbt för honom att göra avtryck inför sin nygamla hemmapublik. Det har blivit mål eller assist i säsongens tre första matcher i Scandinavium. Mot Leksand styrde han in ett mål med knävecket och tryckte in säsongens första pp-mål på en retur. Mot Luleå styrde Calle in segermålet till 2–1 och i den senaste mot Linköping var det han som slog den stenhårda passningen som Jere Innala styrde in till 1–0 i powerplay.
Med fyra poäng på tre hemmamatcher har Calle börjat visa en del av den kapacitet han har inom sig och som gjorde att många inför den här säsongen kallade honom för ett av SHL:s tyngsta nyförvärv. Att det i ordets rätta bemärkelse verkligen är ett tungt nyförvärv kommer massor av motståndare få känna av när det drar ihop sig till närkamp. Den Klingberg som står och brottas framför mål eller hänger upp motståndare mot sargen väger över hundra kilo.
Många av de mål han gör i vinter kommer med största säkerhet att se ut som de båda mot Leksand; retur eller styrning med någon kroppsdel. Vilken spelar inte så stor roll, Calle är inte den som i första hand utmärker sig med vassa finter och skott i krysset.
Försvann över en natt
Jag minns tydligt när Calle Klingberg, som då hade gjort drygt fyra och en halv säsonger i Frölunda sedan han bytte från moderklubben Lerum, försvann över en natt. Plötsligt, i januari 2011, var indianen på bröstet utbytt. Bara några dagar senare spelade han med Timrås logga. Omständigheterna runt flytten har jag dock inte lika klart för mig, vad jag minns fanns där en del bitterhet mot dåvarande tränaren Kenta Johansson med i bilden. Detta dementerar dock Calle.
”Nej, inte alls. Där fanns ingen bitterhet. Men jag skulle fylla 20 år och behövde få mer istid än de fem minuter per match jag fick i Frölunda då. Därför bad jag om att få byta klubb. Men bitter var jag inte, varken mot Frölunda eller Kenta”, säger han.
Calle är precis som NHL-brodern John, Loui Eriksson, bröderna Viktor och Sebastian Stålberg, bröderna Erik och Anton Karlsson och några till produkter av hockeymiljön i Lerum. I ledarstaben fanns bland andra pappa Anders.
”Vi fick gå den hårda vägen. Lärde oss tidigt vad som krävdes för att lyckas. Det daltades inte så mycket, de ställde krav på oss. Vi tävlade i allt, inte bara hockey. Det var likadant när vi killar spelade landhockey, badminton, pingis, innebandy eller fotboll. Ingen tyckte att det var tråkigt att tävla”, säger han.
Skolningen i Lerum och Frölunda tog Calle ut i världen. Redan efter sista elitseriematchen med Timrå på våren 2011 drog han över till NHL och spelade en match med Atlanta. Under de följande fyra säsongerna spelade han elva matcher med Winnipeg Jets i NHL, men den mesta tiden spenderade han i St John’s IceCaps i AHL där han gjorde både nytta och poäng.
Därefter blev det en säsong med Novgorod i KHL innan han rundade av utlandsvistelsen med sju säsonger i schweiziska Zug med bland annat två ligatitlar – och en hel del landskamper.
Mycket har gått bra, även om det inte blev så mycket med den NHL-dröm som Calle, likt alla unga hockeyspelare, hade.
”NHL är väl den enda drömmen jag aldrig lyckades nå. Samtidigt när jag se tillbaka på dom senaste åtta åren har jag varit i Ryssland ett år och sju år i Zug i Schweiz. Jag har vunnit två mästerskap och har fått spela i landslaget och tagit VM-guld. Om jag tagit en plats i NHL hade jag kanske hamnat i en fjärdekedja och aldrig fått chansen att uppleva sådant jag har varit med om”, säger Calle.
Här och nu som gäller
Medan storebror Klingberg nu har återvänt till Frölunda ångar ett och ett halvt år yngre brodern John på i NHL med en tionde säsong. Har det varit jobbigt att se lillebrorsan bli så framgångsrik i just NHL?
”Visst sved det ibland i början. Jag vill också vara bäst, men varför gick det inte för mig? Självklart fanns en avundsjuka i början när det gick så bra för John. Men det var länge sen jag släppte det. Nu vill jag bara att det ska gå så bra som möjligt för honom”, svarar Calle.
I somras skrev John på ett ettårskontrakt med Toronto vilket ger honom uppåt femtio miljoner kronor. Lägg till det alla miljoner han har dragit in under de nio tidigare NHL-säsongerna. Calle hade en bra schweizisk hockeylön – men att jämföra med Johns inkomster mitt uppe i NHL-karriären går ju inte.
”Det är inte samma universum. Det är inte det att jag inte har tjänat bra med pengar, men John ligger ju på en helt annan nivå. Men det skiter jag fullständigt i. John och jag är samma gamla goa gubbar, även om han har lyckats lite bättre med sin lön. Det är inte mer med det Jag är nöjd med livet. Om du låter pengarna bestämma över dig och vad du gör blir det fel. Om du bestämmer vad du vill göra är det klart att det hjälper om du har pengar. Men pengarna får inte styra”, slår han fast.
Tror du att du kommer att spela någon mer gång med John?
”Det har jag ingen aning om. Men det hade jag gärna gjort. Men John är ju så duktig och ska vara kvar där borta. Så vi får se hur han vill spela och vad han vill jag. Det är klart att det hade varit en dröm att spela tillsammans i Frölunda, men jag tror det är lite orealistiskt att fundera på det i nuläget”, säger Calle.
Han pratar mycket om nuet, att det är här och nu som gäller. Hockeymässigt handlar det om att det ska gå så bra som möjligt för Frölunda och att det ska bli en säsong som slutar på Götaplatsen.
”Det är som att jag står och ser uppåt från botten av Mount Everest. Där uppe finns alla mål jag vill nå. Jag ser etapperna på vägen, kan skymta en topp längst upp. Men jag försöker att bara kolla på nästa steg. Jag vill leda laget med både offensivt spel och uppoffring. Mitt mål är att ta de här stegen för att förtjäna vinster. Och till slut kan vi stå på Götaplatsen”, säger han.
Du är mitt uppe i hockeykarriären. Men vad tror du att du gör om fem år?
”Jag hoppas att jag fortfarande spelar hockey, för det är vad jag brinner för. Jag har aldrig tänkt på hur gammal man ska vara. Det finns mycket utanför hockeyn som jag också gillar. Men jag funderar inte så mycket på vad annat jag ska göra. För nu koncentrerar jag mig på hockeyn”, säger Calle.
En sak till: I tidningar, i tv och på olika sajter är det många som är noga med att skriva Carl Klingberg, som det också brukar stå i all statistik. Men är det Carl eller Calle som gäller?
”Dom som känner mig säger Calle”, svarar han med ett stort leende.
Lördagens match
Frölunda HC möter Rögle BK hemma i Scandinavium lördagen 30/9. Biljetter till matchen kan du hitta genom att klicka här. Nedsläpp är 15.15 och introt startar 15.05. Entrén öppnar 13.00. Matchen ser du på TV4 Play och TV4. Följ matchen i Frölundas sociala medier.
För Frölundas del saknas Tom Nilsson och Mats Rosseli Olsen, både skadade.
